Istället för 42.2 km
Idag har det 31:a Stockholm marathon gått av stapeln. Jag var nummer 4860 och tanken var att jag skulle göra en tid på mellan 3.30 och 3.45. Det var planen innan min cykelolycka. Som säkert alla redan vet vid det här laget har jag haft problem med min höft efter vurpan och löpningen har gått sådär. Så i går kväll tog jag ett, vad jag vill kalla det, moget beslut och bestämde mig för en DNS (Did not start). Ett marathon är ganska långt och riskerna att en skada man har blir sämre och inte bättre av att springa 42.2km är så gått som 100%. Det finns andra lopp i sommar som man får hoppas på istället. Surt bara på anmälningsavgiften på 735 kr.
Min onda höft har dock inte nämnvärt påverkat simning och cyklingen så för att göra någonting av min kolhydratladdning inför maran bestämde jag mig idag för att cykla lite istället.
Lite uppmuntring längs vägen
14 mil blev det och de 10 första var faktiskt ganska trevliga. Sedan kom såklart illamåendet ifatt och det kändes motigt sista biten. Hursomhelst var det bra att få lite mer cykel inför nästa helgs fat camp som jag Mattias och Björn ska på.
[Edit:] Jag har även en snygg cykelbränna. Halva händerna är röda och det ser ut som om jag har haft ett pannband på mig efter hjälmen.
Lämna ett svar