Sport!

Dag 1

I fredags morse ringde väckarklockan olycksbådande tidigt vilket var signalen för att jag skulle kliva ur sängen och cykla iväg till Bandhagen 20km bort där en hyrbil väntade på ta mig, Mattias och Björn ner till Kalmar och en hel helg full med sport. Vi var alltså på väg till Kalmar Tri-camp som arrangeras av Ted Ås. Ted är en erfaren och duktig triathlet som vi hoppades på skulle ha många bra träningstips att bjuda på.

Senast vi åkte till Kalmar hade vi takräcke med cykelställ men den här gången verkar två av ställen vara mystiskt borta så vi hyrde en stor kombi och hoppades på att cyklarna och vår packning skulle få plats i den om man bara packade smart.

Björn packar lite i bilen

Allt fick plats och vi kunde börja rulla söderut strax efter klockan 8 på morgonen. Tyvärr så var vädret inte det roligaste med regn och ungefär 7-8 grader såväl i Stockholm som i Kalmar.

När vi kom fram så hade vi direkt ett kort möte, satte snabbt ihop cyklarna och sedan var det dags för det första passet. Cykling 2 timmar med individuella intervaller. I regn och kallt. Det var ett trevligt pass som vi cyklade till stor del på den riktiga tävlingsbanan och sträckan blev inte riktigt 6 mil.

Väl tillbaka så var det knappt tid att ställa ifrån sig cyklarna innan det var dags att jogga iväg till fredagens andra pass, nämligen löpning. Ett pass på runt 1 timme som även det bestod i lite löpskolning och sedan intervaller. Sedan middag på Kalmar slottshotell där vi bodde, ett litet föredrag om sport och efter det sänggång.

Dag 2

Lördagen började mycket tidigt med ett simpass 1.5 timmar på badhuset i Kalmar. Teknikövningar och intervaller. Ett mycket bra pass. Därefter tillbaka till hotellet och ladda med lite frukost innan cykelpasset på 4 timmar.

Jag som funderar på om kläderna verkligen räcker.

Vädret var betydligt trevligare med lite sol och inget regn. Däremot var det ganska kallt och jag kände mig lite osäker på hur mycket kläder jag skulle ha på mig. Till slut valde jag vanliga cykelbyxor och en cykeltröja, man blir väl varm under tiden tänkte jag. Det hade jag säkert blivit om jag inte valde fel cykelgrupp. Jag cyklade i den långsamma gruppen, vilket förstås var trevligt, men det blev faktiskt lite tråkigt när det lite kändes som om vi fincyklade.

Jag låg säkert över 90% av passet och drog gruppen och tog vind, men trots detta var jag genomfrusen när vi kom tillbaka.

Så här såg det ut bakom mig.

Efter cyklingen var det sen lunch, ett besök hos Vitargo-mannen där vi kunde köpa sportdryck. Jag och Mattias köpte oss varsin hink medan björn köpte ett jättepaket med flera hinkar och ett tråg sportdryck.

Vitargobesöket följdes av dagens sista träningspass, nämlingen 1.5 timmar löpning. Det blev lite uppjogg, löpskolning och sedan någon form utav 3000m intervaller. Kul men man kände i kroppen att det hade varit mycket sport de senaste dagarna. Efter springningen så var det middag, föredrag och till sist sömn!

Dag 3

Dag 3 var den dagen som jag såg fram mot mest. Nu skulle vi nämligen köra en träningstävling på den bana som Kalmar triathlon går på. Den riktiga tävlingen är uppdelad så att simningen i Kalmarsund är 3860 meter på en tvåvarvsbana medan cyklingen och löpningen är 18 respektive 4.2 mil uppdelade på en trevarvsbana. Själva träningstävlingen skulle vara 1 varv på banan i den fart som man tror sig kunna hålla på hela Ironmandistansen.

Eftersom det var 12 grader i vattnet (vilket är skitkallt även om man har våtdräkt) så fick de som ville provsimma lite i öppet vatten och med våtdräkt göra det. Tyckte man att man redan kunde det så gick det bra att strunta i det. Jag tyckte jag gott kunde strunta i det och började med cyklingen direkt.

6 mil gick på 1.55 och det var lite för snabbt skulle jag tro för jag kände mig riktigt sliten de sista två milen (kan också bero på en helg full med sport). Ordentligt blåsigt och hemskt var det också. Faktum var att jag satt på cykeln och undrade om jag verkligen skulle orka springa hela sträckan. När jag väl kom in i växlingsområdet och fick på mig löparskorna och kom ut på löparbanan försvann alla sådana tankar. Det kändes oerhört bra att springa. 14 km gick på 1.12 vilket även det ligger över hastigheten på en riktig Ironman men det var svårt och hålla igen då man vill prova lite hur kroppen känns. Väl i mål så kände jag mig fräsch och pigg vilket förstås var ett trevligt besked. Inte alla var helt fräscha utan några låg utslagna i gräset och såg ut att inte må helt prima.

Mattias och jag. Mattias badade dock. Tydligen var vattnet så kallt att hjärnan nästan dog.

Jag precis vid målgången på löpningen. Lätta fötter.

Hela Kalmargänget.

Efter tävlingen var det middag och lite uppmuntringspriser till deltagarna. Vi packade in cyklarna i bilen som trots mer packning (Björns Vitargo) fick plats mycket bättre och åkte hem. Nu måste jag ta mig en ordentlig funderare på om jag verkligen ska vara med och tävla i Kalmar 1 augusti. Föredelen och nackdelen med lägret är att jag lite grann vet vad jag ger mig in på. Vi får se. Fortsättning följer.

 

~ av fei de den juni 8, 2009.